you got to fill out a form first

the afterlife


Paul Simon har varit aktiv inom musiken sedan 1957, och han har nu under 2011 släppt albumet So Beautiful or So What. Det är helt fantastiskt att han varken tappat rösten eller stilen efter alla år, detta är tveklöst en av hans bättre låtar. Den är faktiskt GRYM!

mrs. robinson, you're trying to seduce me

Kan inte sluta lyssna på denna version från en av världens bästa filmer, The Graduate. Hur kan man inte tycka om en film som spelar Scarborough Fair fem gånger?!

excerpt

I ditt bröst
Finns en kuslig maskin
Den har en röst
Och slukar dyrbar bensin
Den producerar hopp
Och kastrerar drömmar ibland
När den säger stopp
Så känner du just ingenting

Vi som krossas
Krossar och går på
Små späda barn
Med hjärtan som elefanter

Gud uppfinn nåt nytt
Som gör det lätt att hålla ut
Nåt för dom som väntar
Dom som orkar vänta
Mer

Mitt hjärtas röst
Kan nog va ostämt ibland
Instängd i ett bröst
En ambassad som saknar sitt land


- Olle Ljungström

höstmusik

Simon & Garfunkel – At The Zoo
Reeperbahn – Små druvor
Nick Drake – Bryter Layter
Paul Simon – Mrs. Robinson
Paul Simon – Scarborough Fair/Canticle
Dusty Springfield – All Cried Out
The Grateful Dead – Morning Dew - Full Length Version
Nick Drake – One Of These Things First
Nick Drake – Sunday
John Cale – Paris 1919
John Cale – The Endless Plain Of Fortune

au troisième temps de la valse

Et Paris qui bat la mesure

nere på mörka möten på champs elysée

Halsband Nelly
Linne Gina Tricot
Skärp New Yorker
Haremsbyxor Gina Tricot
Tygpåse ICA

la valse à mille temps

Din Sko

maids of honor singing crying singing tediously

Linne Monki
Kjol mammas
Skärp mammas

a quai

utdrag ur något oavslutat

"I DITT HUVUD förmärktes det aldrig bli tal om att sticka din hand i min, som skulle vara dränkt av otåligt lycklig svett född ur svallvågor så starka av flämtande förälskelse att man nästintill skulle kunna vidröra dem. I mitt huvud arbetar en högröd smedjeboss som aldrig lämnar sitt skift, och skriker åt mitt förstånd att sluta lyda det knytnävsstora organet som slår för illusioner. Det hamrar så ont att det slår sönder mig, men alla skenbara förhoppningar hade lagt sig som ett skikt kring varenda åder som pulserar i mitt bröst. Det värker av kärlek.

 

KÄRLEK ÄR MAGPIRR, oreflekterade leenden, ryggradskyssar och drömbildslöften. Kärlek är dina rutmönstrade skjortor, ditt ljuslockiga hår, dina spelande handryggsmuskler, våra cigaretter i gränder och på små caféer, när vi luktar på te tillsammans eller tittar på fina burkar på antikvariat eller bläddrar i böcker så gamla att de inte ens har någon text på baksidan av pärmen.
Jag vet ingenting om kärlek.
Kärlek i min kulmination är som bågspända kvistar mot fosterställning i en smutsig pöl av gråt."

för din dyrbara kärlek

Our love will grow wider
Deeper than any sea

a single man

A single man är en fantastisk film om att förlora mannen man älskar 1962.

beyond retro

skeppsbrott

Vill helst inte veta av kärlek nu men Dan Rhodes skriver så fint om det.

präriehundarna

"Han tvättade sig, klädde om och lämnade lägenheten. Innan han gick lade han av telefonluren så att det skulle tuta upptaget om någon ringde.
Sedan begav han sig mot tunnelbanan.
En varg som fångats i en sax tuggar sönder sitt ben för att komma loss."

"För att han var besatt, som han brukade säga. Eller snarare för att han var ansatt. Ansatt av skuldkänslor: Han måste göra något meningsfullt av sitt liv, han måste vara en fri människa.
"Lämna mig ensam, jag vill arbeta."
De lämnade honom, och när de gått upptäckte han att de inte var kvar. Då ringde han upp dem, men de var inte hemma.
Om han lyckades slå sig fram som konstnär, om han gjorde sig ett namn, då skulle de kanske återvända till honom.
Han gjorde sig av med vännerna för att måla. Han målade för att de skulle komma tillbaka."

"Visst är det äckligt, men jag tar för vana att vara god.
Jag mutar skammen med fiberrikt bröd, rena tankar. Nej till kärnkraft och en femtiolapp i kollekthåven.
Vem som helst skalll kunna se att den ondes signalement inte passar in på mig. Efterhand glömmer jag min försyndelse och minns bara allt det goda. Ingen kan påminna mig om mitt brott, men många kan prisa min fromhet.
Jag stöter i basun när jag ger en allmosa, jag står i gathörnen och ber - för att bli sedd av människorna. Det är bevis jag behöver, vittnen som kan intyga min godhet.
Det är belöning jag vill ha.
Under avnazifieringsprocessen i efterkrigstyskland skaffade alla anklagade sig vittnen på att de varit snälla mot judar.
Det är något liknande jag sysslar med.
För att förlåta mig själv."

- Präriehundarna, Jonas Gardell

the royal tenenbaums

Bildkälla
The Royal Tenenbaums handlar om familjen som gick sönder för tjugo år sedan, och konsekvenserna av att de måste bo tillsammans igen efter att ha levt på olika håll. Filmens soundtrack är utan tvekan det bästa jag hört, av flera bra artister och band har de lyckats pricka in flera av mina favoritlåtar. Speciellt var det då Van Morrisons Everyone rullade in eftertexterna. En kändisspäckad film (Ben Stiller, Gwyneth Paltrow, Owen Wilson, Luke Wilson, Bill Murray m.fl.) och dessutom en fröjd för örat!

tiden må förändra mig

Idag bär jag mammas virkade historia och har införskaffat en cognacfärgad plånbok från Monki.

vie héroïque

Bildkälla
Vie héroïque är en film om den franske sångaren och kompositören Serge Gainsbourg, ett mästerverk som omfattar kända ansikten som France Gall, Brigitte Bardot och Jane Birkin. Eric Elmosnino är slående lik originalet i huvudrollen, och mest välbehagsrysningar uppstod då Laetitia Casta introduceras som Brigitte Bardot i höga stövlar till tonerna av en av mina älsklingslåtar, Initials B.B.

studentbilder


1967 utkom Hans Alenius Studentbilder, en bok jag fann i bokhyllan i Leksand. Innehållet exponerar en uppsjö av Uppsalas universitetsliv i svartvitt ur dess mest fotogeniska perspektiv. Boken var till ansenlig inspiration och en tillbakablick på hur var sektion av Uppsala såg ut för över fyrtio år sedan ur studentens vinkel.

day is done

Söndagsfaktorn visas i bättre ljus med te och hembakta skorpor med havtornssylt ackompanjerat av regn.

fools rush in

Bildkälla
En sen natt såg jag Marie Antoinette. Mest för att höra Bow Wow Wow's Fools rush in. I övrigt möttes jag av ett konstverk i rosa och okuvliga begär efter bakverk. En sevärd film med en övertygande Kirsten Dunst.

vem vet var tiden tar vägen

Lyssnar på Toots and The Maytals och önskar att jag var på URF idag. Skälver lite över att det är allenast sjutton dagar kvar av tid för sena filmnätter med oceaners vildliv och franska hjärtslag, långa dagar med Dalida och kärlek. Ikväll är det jag och Marie Antoinette i alla fall, för att fånga dagen.
Det vore himla tjusigt om ni ville följa min blogg!
Följ min blogg med Bloglovin

hunky dory

För 75 riksdaler inkasserade jag Hunky Dory på Skivcentrum, sjungen av mitt ritobjekt David Bowie. Äntligen har jag Changes, Life on Mars och Kooks bland andra på vinyl. Allt som saknas nu är en spelare.

an education

Bildkälla
Carey Mulligan får mig att vilja klippa mjuk lugg, och Olivia Williams influerar till att använda tunna skjortor under kofta till höga svarta byxor.

Igår såg jag den brittiska Oscarsnominerade An Education, som utspelar sig tidigt 60-tal nära London, då sextonåriga Jenny Miller förälskar sig i en äldre man som serverar ett liv med stråkkonserter, suppéer och Paris. En film full av inspiration.

arkiv

Nu är jag omständlig, men efter ett försök på blogspot insåg jag att det är på blogg.se min process hör hemma. Jag ska inte ge någon förkänsla om vad substansen kommer täcka, eftersom jag ändå bara kommer ljuga.

RSS 2.0